Att falla offer för ID-kapning

Spyware

Idag är webben det allra vanligaste forumet för ID-kapning, det är här som du löper i särklass högst risk att få din identitet stulen, bland annat genom vad som kallas Spyware. Spyware smyger in i ditt datorsystem på ett oerhört finurligt sätt, helt i tystnad, utan att du märker när det sker. När du surfar runt och anger saker som inloggningsuppgifter, lösenord samt bankkontonummer med mera så registrerar Spyware dessa. Du märker kapningen först när ditt bakkonto tömts eller dina uppgifter har använts i forum som du inte ens visste fanns. Det är vanligt att brott begås i den stulna identitetens namn, som ogiltiga försäljningar på ställen som Blocket, Tradera alternativt eBay. ID-kapning är ett väldigt allvarligt brott som ofta innebär svåra följder för offret.

I boken finns en mer komplett och bra checklista. Kapningsboken finns tillgänglig för lån som e-bok på biblioteken samt kan införskaffas på allt-fraktfritt.se. Klicka på boken för mer tips.
Länk till ytterligare tips

För att skydda sig mot Spyware finns en massor skilda antivirusskydd och antispywareprogram att installera – med otroligt annorlunda kvalitet, pris samt effektivitet självklart.

E-mail/Phishing

Flera fall av ID-kapning online sker genom att personer “frivilligt” lämnar ut sin personliga upplysning till tveksamma källor – i likhet med vad som skedde via telefon under 60- och 70-talen, det görs med komplett tillit och god tro. De mest uppenbara försöken skrattar man mest åt nu för tiden – t ex “Nigeriabreven” där du meddelas att en avlägsen anhörig i Nigeria har dött och testamenterat hela sin förmögenhet till just DIG och att du endast är ett steg från att erhålla alla dessa miljoner dollar. Nigeriabreven kallas så därför att denna typ av bedrägeri startade där, men nuförtiden så kan denna typ av förslag komma varifrån som helst.

Allt eftersom medvetenheten har ökat och människor har blivit mer försiktiga med att lämna ut känsliga uppgifter så har metoderna finslipats – väldigt få skulle idag skicka sina bankuppgifter till en “Nigeriansk släktings ombud” eller dylikt.

Idag sker de flesta “frivilliga” ID-kapningarna genom så kallad “phishing” där kaparna skapar headers som ser identiska ut som kända företags, t ex Paypal, Swedbank alternativt Skatteverket, samt e-mailar krav/önskemål på omedelbart svar, inloggning alternativt annan aktivitet genom en länk i det aktuella e-mailet. Vanligtvis hotas man med konsekvenser såsom nedstängning av kontot ifall e-mailet ignoreras. När man följer länken i e-mailet så ombeds man att uppge sina personliga uppgifter, som sedan används av ID-kaparna för skilda ändamål.

Chattrumsbedrägeri

I öppna chattkanaler kontaktas man då och då av bedragare som ofta föreslår gynnsamma investeringar. Stundvis kan det handla om romantik, andra gånger rena pengar – ofta baseras det på ens chattprofil. Genom djupgående samtal i chatten får bedragaren offrets tillit varpå personlig information delas ut.

Dejtingsajter

Få är så sårbara som personer i jakt på kärlek. Människor som ansluter sig till dejtingforum med en längtan om att hitta en partner är ofta lätta offer för bedragare. Man får sakta men säkert annorlunda, allt mer avancerade förfrågningar om saker som t ex pengar till en flygbiljett, eller så får man höra man snyfthistorier om hur bedragaren blivit bestulen eller felaktigt anhållen för något brott. I alla fall är målet att offret ger ut sitt bankkontonummer alternativt kreditkortsinformation. En människa som målat upp en bild av den perfekta partnern är ofta, dessvärre, ett enkelt offer.

Falsk e-handel

Organiserade ID-kapare skapar vanligtvis falska e-shoppar där varor samt tjänster säljs för ytterst låga priser. För att köpa ska man ange sin personliga information samt kreditkortsuppgifter alternativt Paypalsuppgifter,som i sin tur sedan stjäls av bedragarna bakom sajten. Någon vara alternativt tjänst finns så klart inte, men det kan ta veckor innan man inser sitt misstag.

Så enkelt får man tag på dina uppgifter

Somliga uppgifter om dig lämnar du själv ut, genom diverse sajter och forum som finns öppna för samtliga och envar att ta del av. Ofta finns det säkerhetsåtgärder där dina personliga uppgifter bara finns tillgängliga för dem som du ger medgivande. Det finns dock även ett flertal upplysningssajter där långt fler uppgifter om dig finns listade än du kanske själv är medveten om, ta t ex en titt på ratsit.se, upplysning.se, allabolag.se (för företag) samt eniro.se, m.fl. Man ska, av uppenbara skäl, försöka hålla utlämning av privata uppgifter om en själv till ett fullkomligt minimum.